Världens två första genmanipulerade bebisar föddes i november. Det hävdar en kinesisk forskare i en intervju med nyhetsbyrån AP. Påståendet har fått stor uppmärksamhet men också väckt en hel del kritik gällande de etiska aspekterna av den här typen av människoexperiment.
Forskningen kring genmodifikation, eller genmanipulation som det också kallas, har på senare år tagit stora kliv framåt. Genmodifiering sägs kunna bli nästa stora tekniska revolution och används bland annat i forskningen för att bota viruset hiv.
Nu kan nästa stora steg inom området vara taget i södra Kina. Den kinesiske forskaren He Jiankui hävdar nämligen att världens första genmanipulerade tvillingpar föddes i slutet av november.
I en intervju med nyhetsbyrån AP säger He Jiankui att han under fertilitetsbehandlingar modifierat sju kvinnors embryon, som senare utvecklas till foster, med hjälp av gensaxen Cripsr. I november födde en av kvinnorna två flickor. Målet med genmodifieringen var att bebisarna efter födsel skulle vara resistenta mot hiv-viruset.
Det finns ingen vetenskaplig studie publicerad om experimentet vilket innebär att andra forskare inte har fått granska det. Jiankuis försök har heller inte bekräftats av oberoende experter.
Men om påståendet stämmer skulle det innebära ett stort, men problematiskt, framsteg för forskningsområdet.
För genmodifiering är knappast ett okontroversiellt ämne – i synnerhet inte när det handlar om att experimentera med ofödda barns gener. Metoden He Jiankui använde sig av är dessutom olaglig i USA och de kritiska rösterna är nu flera.
En av dem är University of Pennsylvanias Kiran Musunuru, expert på genmodifiering.
– Det är samvetslöst. Att experimentera med människor så är inte försvarbart varken moraliskt eller etiskt, säger han till AP.
Han får medhåll från Eric Topol, som leder Cripps Research Translational Institute i Kalifornien.
– Det här är alldeles för tidigt. Vi pratar om bruksanvisningen till att vara en människa. Det är en stor sak, säger Topol.
Enligt He Jiankui själv är det upp till samhället att i framtiden bestämma huruvida genmodifiering ska vara lagligt eller olagligt.
– Jag känner ett stort ansvar att inte bara göra det första experimentet utan att också göra det till ett bra exempel. Samhället kommer att bestämma om man i framtiden ska tillåta eller förbjuda liknande experiment.
Samtidigt menar Jiankui att han känner ett stort ansvar för de medverkande familjerna.
– Jag tror att detta kommer hjälpa familjerna och deras barn. Om det orsakar oväntade bieffekter eller skador kommer det vara mitt ansvar och jag skulle känna samma smärta som dem, säger han.
Men huruvida de genmanipulerade tvillingarna i framtiden kommer vara resistenta mot hiv vet man inte i dagsläget. Enligt AP har flera oberoende forskare gått igenom Jiankuis forskningsunderlag och kommit fram till att det i nuläget inte finns tillräckligt med material för att veta om genmodifieringen lyckades.
Av Robin Salomonsson SvD